BRUZ

Ena dagen stängning av skolor nästa dag brist det uppstår ett bruz?

Enligt senaste beräkning kommer förskolan i Eskilstuna ha 80 fler barn vid årsskiftet än den prognos som budgeten utgick ifrån. För grundskolan förväntas det bli 200 fler elever än beräknat. Då är det intressant att ställa frågan var kommer dessa barn ifrån? Nu ses kostnaden för eleverna öka med 17 miljoner kronor under 2008 och prognosen pekar mot ett totalt underskott på 25 miljoner kronor för barn och utbildningsnämden. Nämndens beslutade vid septembersammanträdet att införa anställningsstopp för resten av året för både tillsvidareanställningar och längre vikariat. Samtidigt meddelar förvaltningschefen att han har tröttnat på att arbeta och tänker gå i förtida pension. Bara det kostar vad två skolklasser kostar under ett år. Det är Bruz att det finns pengar till vissa saker men inte till framtiden.

Beslutet är mycket märkligt då det blir fler barn men inte mer resurser. En viktig orsak till underskottet är att verksamheterna inte håller sina budgetar. Grundskolan överskrider sin budget med 11,5 miljoner kronor, och för första gången har även gymnasieskolan ett beräknat underskott på 1,5 miljoner. Även förskolan växer och får ett överskott på cirka 3,5 miljoner kronor. Är det då inte underligt att det kostar mer när det blir fler barn? Skolorna i Eskilstuna blir allt sämre. De mål som ska uppnås sätts allt lägre. Några skolor lyckas inte alls.

Vari ligger då problematiken. Eskilstuna är en av de kommuner som tar emot flest nyanlända! Att då inte första att det blir fler bar i olika åldrar som ska börja skolan är obegripligt. De resurser som behövs för att enbart lära nyanlända svenska skapar småklasser på några till dussinet barn under flera år. Resurser finns till det men inte till svensktalande klasser som nu nästan uteslutande har 32 elever per klass.  

Den skolpolitik som förs utgår från att de svagast presterande eleverna ska få godkänt. Övriga normal begåvade och sär begåvade elever ska genomlida skolan som ett tråkigt måste utan utmaningar. För idrotten gäller det att vinna, i skolan gäller det att förlora. Skolan kommer aldrig att bli bra, endast den dag man inser att eleverna är olika kommer det att bli framsteg. Vi kan inte ha en skola där normal begåvade och sär begåvade elever ska agera hjälplärare till de som inte klarar målen. Politiken ska inte vara att ge dessa de sämsta förutsättningarna lill utveckling.

Om vi fortsätter att ta in nyanlända elever så ska ju skolan naturligtvis få resurser så att det är möjligt att ta emot dessa. Budgeten i kommunen ska inte enbart bestå av statsbidraget utan övriga kostnader ska givetvis med och reovisas.

Elever som vill lära sig och gå vidare ska inte ständigt kastas tillbaka till ruta noll för att resurser hela tiden läggs på nyanlända och svagpresterande. Det är alltid den svagaste som det ska sparas på. Har vi inte lärt av historien att det är fel. Resurserna ska fördelas efter behov. när Växthuset som var till för barn som behöver mer lugn och struktur för att nå framgång med sina studier lades ned flyttades dessa elever ut i vanliga klasser.  Det bleven katastrof för alla elever. Skolan kan inte sabotera för en normal klass genom att flytta in elever  som kräver struktur, lugn och ro för att fungera.  Denna typ av besparingar ger enbart merkostnades så det gäller att ge ett stöd till personal och föräldrar som vill något mer.  

Kommunens budget är kortsiktigt anpassad till ett årsintervall. Elevernas utbildning till ett 13-årigt intervall. Denna brist på framsyn som uttrycks i nämnden och Eskilstunas politik är skrämmande. Eskilstuna är den fjärde invandrartäta kommunen i Sverige och vi måste anpassa skolan efter detta förhållande. Det går inte att enbart säga att det blev mer barn än beräknat. Beslut om mottagande och den ökande inflyttningen utifrån bostadsbristen i Stockholm är kända faktorer.